Ett hatbrev

Det hela började med två blogginlägg. Det ena skrivet av Pernilla och det andra av Anna, vilket jag även kopierar rakt av här på min blogg:

Ja! Det stämmer! Jag är så jävla trött på ert eviga jävla hat mot er själva som gör att jag vill kräkas! Jag såg mig runtomkring i min bekantskapskrets och försökte hitta människor som behandlar sig själv och sin kropp med kärlek och respekt. Jag hittade inte en enda. INTE EN ENDA JÄVLA MÄNNISKA!

Vad säger det om oss? Jag känner mest vuxna människor, vi vuxna människor som försöker älska någon, kanske till och med älska våra barn! Vad lär vi dem? Jo, vi lär våra barn att vi är fula, tjocka, feta, otrillräckliga, för smala, för breda, för stor röv och kanske till och med osexiga.

Patetiska är vi, allihop. Till och med jag. Jag är trött på att vi inte bara kan förstå att vi alla ser precis likadana ut. Ingen skillnad. Du kanske gnäller för att du har för stora bröst, eller för små? Jag känner en som inte har några alls. Men hon gnäller ändå. Jag känner de som tycker att deras näsa är för stor och jag känner de som tycker att de har för mycket mage eller armar. För liten haka och för stora fötter.

För alltid hittar vi någonting! Vi är fan bäst på att trycka ner oss själva hela tiden så fort vi får en chans! Så fort vi passerar en spegelbild i en fönsterruta eller står och ska prova bikini i H&Ms avslöjande provrum så står vi där och smutskastar oss själva.

Vi säger att vi är fula!

Ledsna blir vi när någon annan kallar oss tjock, ful eller fysiskt otillräcklig. Vi blir dubbelt så ledsna varje gång vi säger det till oss själva. Och det gör vi varje dag, hela tiden. Vi skapar vår egen olycka utan att veta om det.

Fy fan vad vi är sorgliga!

Här är i alla fall jag. Precis som jag är. Röv, ben, armar, mage, osminkat ansikte.

För jag är en värdefull och vacker kvinna, värd all kärlek och respekt!




This entry was posted in Mental träning. Bookmark the permalink.

6 Responses to Ett hatbrev

  1. Monika says:

    Du är fantastisk <3

  2. Monika says:

    Tyvärr låter många siffran på vågen identifiera deras person. Totalt idiotiskt.
    Många vaknar upp varje morgon och säger ”fy fasen vad jag är fet/ful” idag.
    VARJE MORGON!

    Inte bara det att vi trycker ner oss själva, vi skapar en vana av det.

  3. ida larsson says:

    Fan va du är bra Fine!! <3

  4. Lena says:

    Fasen va fin du är!! Och din kropp verkar så sjukt stark och bra. Fler borde vara som du, helt klart! Själv kan jag komma på mig själv allt för ofta med att jaga de där centimetrarna, istället för att faktiskt bara se vilken jävla kropp jag har. Den kan ju för fan ta mig runt 7km mördar backar, utan att lägga av!! Det borde ju räknas mer.. Och ju mer jag tränar desto fler km tar jag mig ju fram. Kanske dags att slänga måttbandet nu också. Vågen struntar jag redan i.

  5. Anna says:

    Fy fasen vad bra!! Go girl!!

  6. Jessica says:

    Det här blogginlägget kommenterar jag ”ett år för sent”, men det är fortfarande tok-aktuellt idag. Det bekräftar att du är precis så fantastisk som jag har uppfattat dig på IG. SÅ jävla bra. Du är en förebild, idol och så länge vi själva inte trycker ner oss, så kan ingen heller göra det.

    ”Sticks and stones mat brake my bones, but words kan never hurt me”, osv.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *