Mitt i den rådande situationen i Tokyo tänker jag tillbaka på resan för två år sedan då allt började. Då jag förstod att jag också ville bli en löpare, och inte vilken sorts löpare som helst. Jag ville bli marathonlöpare. Det var en fantastisk resa på många andra sett, Japan är ett land som jag vet kommer resa sig och fortsätta på sitt säregna sätt. Många reagerar på att det utåt sett inte verkar som att detta har påverkat japanerna i den utbredning andra finner normalt, men nära vänner i Tokyo berättar att människorna både är skärrade och skrämda. Jag skickar alla mina varmaste tankar till en plats på jorden jag håller så kär.
-
"We may train or peak for a certain race, but running is a lifetime sport."
Fine
Allt började i Tokyo i mars 2009. Jag stod i startfållan och skulle för första gången springa 10km. När jag såg strömmen av marathonlöpare fortsätta framåt efter att jag själv gått i mål kände jag att jag ville vara en av dem.
När jag kom hem började jag löpträna, blev fast och bestämde mig för att springa maraton. Med hjälp av min tränare Andreas Falk fick jag min första medalj runt halsen i Växjö 2011-10-15. Mitt andra maraton blev Stockholms Jubileumsmaraton 2012-07-14.skincareskills.com
Nästa mål är Salomon Trail Tour Kullamannen i maj, en månad senare i Skatås och årets utmaning: Swiss Alpine Maraton 21k i Davos den 27e juli.
Skicka din hejarramsa till fine@finemile.se
-
Vad har jag skrivit
Vad har andra svarat
Förr i tiden
Ämnen
-
Jag älskar bilden längst ner, så mycket glädje!!
Jag blir lite sugen på att satsa på att någon gång springa ett marathon. I september springer jag i alla fall Lidingöloppet (tjejloppet). Blir första etappen av Tjejklassikern!